Jag tror inte på att man kan älska ett band eller en artist eller typ kaffe etc. Jag säger det själv, jävlar vad bra One Direction är, Jag älskar dem, detsamma gäller latté , så sjukt gott och jag "älskar" det. Jag menar känner jag dem i OD -neeeej, dem kanske är helt jävla fucked up. Jag tycker om deras musik, känner ett lyckorus när jag lyssnar på dem, jag tycker om latté jag vet inget goare , man varför använda ett sånt stort ord för något så meningslöst? Varför åka jorden runt för att följa efter bandet man "älskar" så jävla mycket för att få höra samma låtar spelas varje konsert och varför köpa sitt "älskade" kaffe på starbucks när ett normalt café har det för 40 spänn billigare?-för det är fräckt att visa att man har råd med starbucks(jag tänker egentligen inte dricka upp mitt kaffe det är bara det att det ger mig en viss mängd med "pappa bjuder" känsla när jag går runt med min starbucks mugg+ att hur snyggt är det inte till mina kläder?)<3

Nu kom jag ifrån ämnet, vad är att älska. Jag tror att man känner när man älskar någon, jag tänker inte köra den där typiska fb-statusen "det gäller att hitta den du inte kan leva utan" saken, för det stämmer inte.- Jag tror att man kan leva utan alla människor. Dör min mamma så skulle jag kunna leva mitt liv ändå, dock tror jag inte mitt liv hade blivit normalt igen, inte på samma vis. Jag tror att man verkligen älskar någon när man verkligen verkligen känner sig trygg hos den människan, när man känner att hur fan har jag klarat mig utan denna personen/hur skulle jag kunna klara mig utan denna personen? När man får någon man ser upp till, som man kan bråka med men bli vän med sekunden efter. När man bryr sig så mycket att man faktiskt bråkar- detta är inte i alla fall men, man bråkar av en anledning oftast för att man bryr sig om vad som händer etc i den andras liv och bryr sig om personen. Jag tror att man älskar någon när man känner ett band mellan varandra, när man bygger upp en stark relation och när man känner sig lycklig med personen. Jag tror inte heller riktigt på att man verkligen verkligen kan älska någon på ett låt oss säga halv år- då jag själv vart tillsammans med Tobias i snart 2 år så förstår jag NU att jag aldrig älskat någon på det viset innan honom-man upplever att man älskar någon så mycket efter låt oss säga någon månad men jag tror och vet i mitt fall att jag älskade självklart Tobias första gången vi utbytte dessa ord till varandra efter någon månad,men inte lika starkt som jag gör nu.

Jag tror att man vet med sig bäst själv när man verkligen älskar någon, när man känner denna samhörighet med någon. Men att utbyta dessa tre starka ord och inte vara säker på att man menar det, eller att man vill bli bekräftad genom att säga det och få höra det från någon annan, det är det jag kallar för falsk-kärlek.