Här om dagen fick jag tillbaka min "kärleks-bok" från 8an, när jag läste den kände jag mig som en väldigt klok 14 åring, så nu tänkte jag att varför inte lägga ut en liten snutt ur den.

"Att offra allt för kärlek..

Det finns otroligt många som har offrat allt för den personen dem älskar.
Vänner,familj,trygghet..allt helt enkelt.
Älskar man någon som man tycker är helt perfekt för en, den man skulle kunna sätta livet för, då tror jag att man skulle kunna göra allt för den personen.
Jag kan själv inte säga om det är rätt eller fel att offra allt för kärlek, det beror på hur man själv är som person.

Man ska ju fortfarande ha kvar det liv man hade innan en annan person kom in i bilden..inte ändra för mycket på sig själv.
Men visst, ska man vara två ska man anpassa sig till den andra, göra lite uppoffringar för varandra.
Helt enkelt göra varandra lyckliga, fast, offrar man allt , vad fan har man då kvar som man själv byggt upp?

Jag tror själv kärlek är när man älskar varandra trotts fel, när man inte offrar allt utan mycket, när man kan vara sig själv samtidigt som man delar ett liv med någon annan."

-Tyckte det jag skrev var väldans smart!
Men nu ska jag färga håret på Tobbe innan Frida kommer hit för en filmkväll:)
/Kuungen